conclusion.

vettefan om jag har kommit in i en sån där halvpatetisk depp period.
nu när vintern kommer, och det redan blivit otroligt mörkt på eftermiddagarna.
saker gör mig bara irriterad och sur hela tiden. svinjobbigt.
men allt har väl sina anledningar skulle jag väl tro.

madeleine, jag och mamma diskuterade saker idag som jag glömt / förträngt.
vet inte om det är sånt som tynger mig. det psykar mig i alla fall rätt så rejält.
egentligen vare det nog bra att jag påmindes om det jag glömt,
för det påminde mig om varför jag lever det liv jag lever.
och agerar på det vis jag gör. och i det hela; gör att jag mår som jag mår.

imorgon (lördag) skall jag jobba .. igen.
det är verkligen kul, men jag orkar bara inte.
orkar inte leverera 100% jämt.
och då jag inte levererar till fullo blir jag inte nöjd.
och då jag inte är nöjd, då mår jag inte bra.
men som man säger: "what comes up, most come down".
men i mitt fall tvärt om, som jag brukar tänka:
"när jag nått botten, kan jag bara vänta på det bättre"

min en och en halvtimmes promenad med brita runt ettsnåret i natt hjälpte mig en del.
kändes bra att prata ut lite granna. fick lite pli på det jag skrev i min blogg igår iaf. :)


As happens sometimes a moment settled and hovered and remained for much more than a moment. And sound stoopped and movement stopped for much, much more than a moment .. and then the moment was gone.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback